nejfan.blogg.se

Idag har varit en fruktansvärd dag hittils. Var vaken hela natten tills hjärtat ringde när han hade vaknat och körde till jobbet. Då först kunde jag somna. Sen har min telefon ringt varannan minut men jag drog bara kudden över huvudet och fortsatte sova. När jag vaknade så bröt jag ihop totalt, tänkte på gårdagen och hur äcklig jag kände mig. Att jag alltid ska råka ut för vidrigt sjuka människor. Varför alltid jag? Sen kom Sandra hit och tröstade mig, Peter kom och hämtade oss. Vi for till mamma och lämnade en kamera och jag berättade vad som hade hänt samt att jag åker till Borås på torsdag. Sen for jag och köpte en pruttkudde för skojs skull.

Har varit ganska nere idag, inte bara på grund av det som hände igår utan för en annan grej som fick nästan fick mitt hjärta att explodera i tusen bitar. Så denna dag har mest bestått av tårar, sorgligt men sant.
Så nu sitter jag här med min sjua Suomi och ska bli full eftersom det är LuleåKalaset och jag är ledig ikväll. Jag och Sabina tänkte dra några gamla groggar och nån gammal fylla. Ska väl gå ner i Wallmanstältet och mingla med mamma och några till.

Ojoj, ni skulle bara veta hur mycket han betyder för mig, helt sjukt! Han gör mig galen. Han har världens vackraste ögon. Så fort jag tänker på honom så viker sig mina ben och hjärtat börjar gå i högvarv. Den känns som att jag har knallpulver i magen. Mitt hjärta har bitit sig fast på honom och han rymmer hela min värld.