saknar...

Kan inte sova, hostar så förfärligt.
Så jag sitter här och saknar Robert, min älskade Robert!

Hur lång är en evighet egentligen?
För mig är det den tiden från det vi skiljs åt tills vi ses igen. Jag längtar efter han varje vaken timma på dagen och i drömmarna på natten. Jag ser han framför mig, hans mjuka hår, glittrande ögon, hans glada mun och jag längar efter att få pussa på han, överallt. Jag längtar till den dagen då jag får träffa han varenda dag, varenda morgon och varenda kväll. Jag längtar efter att kunna titta han i ögonen och säga att jag älskar han, varenda dag. Men nu är han tusen mil från verkligheten, från mig. Jag saknar hans värme på nätterna, jag saknar hans famn på morgonen. Jag saknar att kittla han fast han inte är kittlig. Jag saknar min Robert...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0